För nästan två år sedan kom brandbilar farande utanför vårt vardagsrumsfönster. Jag öppnade fönstret och till min stora förvåning hade taket på stenladugården rasat ihop. Det beslutades att inte bygga upp denna underbart vackra byggnad utan istället riva den. Idag började rivningen...
2 kommentarer:
Smärtsamt!
Japp, helt klart.
Skicka en kommentar