Skulle ha gjort annat nu, sån´t där "måste" men jag bara sket i det. Kanske inte det bästa att skriva men att skriva "strunta i" låter för mesigt. Det har varit en kanonbra dag idag! Så där utan att det egentligen har hänt något speciellt.
Jag gillar att köra bil. Jag gillar också att starta morgonen med att lyssna på Gry och Anders och deras vänner i bilen. Min humor! Sitter oftast med ett småleende på läpparna. Har längre väg till jobbet nu än förut men det gör ingenting. Det ger mig bara ytterligare några minuter av småfniss.
Normalt sett har jag matlåda med mig men det blev inget kvar från igår. Det löser sig, tänkte jag. Jag måste erkänna en sak. Förr småsprang jag när jag skulle gå någonstans men jag har lärt mig att gå sakta (eller i alla fall saktare) nu. Suga in det som finns runt omkring mig om bara för ett ögonblick. En parentes, nu åter till maten.
I dörren till mitt arbetsrum stod plötsligt en kollega och frågade om jag ville ha lite smörgåstårta. Om jag ville!! Bästa jag vet! Hon gjorde min dag! Även som det skulle ha löst sig ändå så är jag en sån där som måste ha mat (helst var tredje timme) för att inte bli grinig.
Nästa lyckogrej... ett möte. Efter mötet kände jag mig oövervinnerlig, stärkt och sprudlande. Jag gillar att le. Ofta och mycket. Skit samma om jag får massor av skrattrynkor! Förresten tror jag att de redan har börjat komma men vad gör väl det...(ingenting. Absolut ingenting eftersom jag häromdagen fick frågan om min ålder och jag svarade : - gissa. Personen ifråga sa: -24?) Njae, inte riktigt. Inte ens i närheten.
PW runt nejden i duggregn gjorde också susen.
Ja, visst ja, jag glömde en sak. På vägen hem i bilen skrålade jag musik. Inte nog med det jag sjöng med. Vrålade ut texten...som en vårskrik!
